Tidsfördriv. Kalla det vad du vill men dagen blev trots allt fulländad. Att utgå från mig själv, håret ser ovårdat ut och sminket börjar se gammalt ut. Men annars ser nog allt ut som det ska, jag har trötta ögon sedan natten som var. Sömnlös, mardrömmar. Det var ingen riktigt sömn, mer som någon slags dvala, medvetande fast lite omedvetande på samma gång.

Jag tar ett nytt simtag, mina bleka händer stiger upp ur den kolsvarta sjön. Jag gillar kontrasten som uppstod, och vinröda långa naglar som skar genom det mörka vattnet i takt med att min kropp färdades närmare land. Jag ser hon sitta på bänken, skrattar, röker och lyser upp mörkret med hjälp av vinet som pulserar runt i hennes smala kropp.

Jag trivs i mitt sällskap, även fast mitt mentala jag är trött på det vakna tillståndet. Aldrig sömn nog. Bara det eviga grubblet som ekar i mitt huvud, som aldrig upphör att terrorisera... rasera.